Hög ränta och höga elpriser

Dyrt med lån och uppvärmning av hus

Oj vad mycket dyrare det är att bo i sverige nuförtiden. Räntan på lån har stigit massor och elpriserna gjorde förra vintern till ett litet helvete för många inklusive mig. Jag hoppas verkligen att vintern som kommer blir mycket mildare men tror inte naturen tar hänsyn vare sig till räntan eller mina förhoppningar. Vi ska rädda naturen, inte tvärtom. Nu är ju naturen livsviktig för allt på vår jord men ändå. Vi måste ju göra något åt växthuseffekten ganska snart, annars kan det bli försent. Vi som lever nu kanske inte kommer märka av problemen alls lika mycket som kommande generationer, men vi kan ju inte lämna en trasig planet till våra barnbarns-barn heller. Även i tider av hög ränta, dyr el och en väldigt hög inflation är det ändå viktigare med klimatet än hur mycket lånen kostar varje månad. Det kanske inte alltid känns så, men det ÄR så ändå. För de flesta är dessutom lånen något man kan påverka rätt mycket utan att vara tvungen att sälja sitt hus och flytta till en mindre bostad. Det finns många guider (t.ex denna) kring hur man sänker sin månadskostnad, så jag går inte in på det i detalj. Påverka är något vi kan göra med miljön också, det är vi människor och våra val som bestämmer jordens öde.

T-banan

Även bensinen har blivit dyrare

Det påminner mig om vissa bitar jag glömde i inledningen, det är fler saker än lån och el som blivit mycket dyrare på bara några få år. Bensinpriset är också skyhögt, men där kan ju faktiskt effekten bli bättre rent miljömässigt. Dyrare bensin ger mindre bilåkande och mindre utsläpp. Omvänt så gör inte dyrare lån att vi har färre bostäder eller blir mer trångbodda, i alla fall inte på kort sikt. Möjligen kan det bli resultatet över tid, men den positiva påverkan på miljön blir betydligt mindre än minskad bilism. Visst kan det bli något mindre energi som krävs för t.ex uppvärmning men jämfört med bilarnas negativa effekter på miljön är det nästan försumbart. Bilen är viktig för många och det är långt från alla som bor så att kollektivtrafiken är ett alternativ, men för oss som kan välja buss, spårvagn eller T-bana är det viktigt att vi gör det så ofta som möjligt. Eller välja att cykla till jobbet då och då. Allt sammantaget blir våra val av transportmedel en stor, stor faktor för vår planet. Välj rätt så ofta du kan och orkar även om det känns motigt. Med en elcykel blir det antagligen mycket enklare, men även vi utan eldrivna tvåhjulingar bör välja cykeln om det är möjligt. Eller tunnelbana om du bor i Stockholm.

 

Glad till sist

Idag är jag helt plötsligt glad och helt utan den stickiga känslan av irritation eller frustration. Varför vet jag inte, jag kan liksom inte tro att det räcker med att säga att man ska släppa alla negativa tankar och känslor. Lite för enkel lösning för att jag ska acceptera den som sanning, och jag gissar att det främst beror på slumpen och inget annat. Inget är nog inte rätt, nog finns det flera saker jag kan tänka mig spelar in men jag vet inte om de verkligen påverkar så tydligt eller vilka saker som påverkar mest. Jag har sovit bra i ett par nätter, jag brukar annars vakna ett par gånger per natt. Nu har jag sovit längre åt gången och jag tror att det gör stor skillnad på kvaliteten på sömnen. Men även fast jag har sovit mer än jag brukar så är jag inte piggare när väckarklockan ringer på morgonen, det är…..hmmm…en tanke att bara släppa. Poff. Det är inget att fundera på tänker jag. Att sova bättre borde ge positiva ringar på vattnet, men jag kanske kollar åt fel håll eller något sånt. Jag vet att de finns där, men inte vad de består av. Lite som med känslan för dagen. Att bara vara glad utan tydlig orsak är väldigt skönt. Lite oväntat med tanke på att jag gnisslat ett bra tag nu, men väldigt skönt och än mer välkommet.

På sätt och vis finns det en orsak tror jag. Jag har haft mer att fästa blick, uppmärksamhet och tankar på sedan i slutet av förra veckan. Sånt kan göra underverk sägs det. Jag vet inte, kanske är det lite av många bäckar små ändå. Jag ska inte göra någon djupdykning i det här alls utan göra det jag skrev sist (och nyss) – bara låta det vara som det är. Njuta av att vara glad utan att förstöra känslan genom att analysera den. Istället lämnar jag er med något att fästa blicken vid.

Helen hunt

 

Vackert väder

Idag vaknade jag av att solen hittat en glipa i gardinerna och på något sätt manövrerat sitt sken riktat rakt mot mina ögon. I vanliga fall hade det stört mig litegrann, men idag gjorde det mig faktiakt bara glad. Jag är fortfarande nyvaken och lite grumlig i tanken, så jag minns inte hur vädret har varit i veckan. Men solen välkomnas även fast den även belyser det faktum att mina fönster måste putsas. Det är ingen nyhet men jag lyckas ignorera det och har så gjort längre än jag vågar skriva. Jag ser det normalt inte alls, och det oberoende av sol eller regn. Rena fönster är tydligen inget jag bryr mig så mycket om. Inte det minsta faktiskt.

putsa fönster

Mer än fönster behöver rengöras här hemma. Jag har skjutit upp både tvätt och städ tillräckligt länge och får se till att ta tag i det idag…..eller imorgon kanske. Det är ju utomhusväder och det är väl ursäkt nog även om man stannar inne hela dagen? Jag tycker det, men vet samtidigt att söndagar är förfärligt lätta att de bara passerar obemärkt. Så idag ska jag inte skjuta upp städningen längre, idag ska jag städa massor. Jag önskar jag hade råd att skaffa städhjälp, men även med RUT-avdrag blir det mycket pengar och jag vill inte betala svart. Att betala någon svart för städning är nog rätt vanligt och chansen att man blir påkommen är nog minimal. Men hur pinsamt hade det inte varit OM man åkte dit på något sätt? Grannarna hade ju blivit hesa av allt skvallrande tissel och tassel. Nej, då städar jag mycket hellre själv även fast det är tråkigt och tyvärr sällsynt. Jag är inte direkt bra på det heller, så även direkt efter städningen kan man se dammråttor kika fram ur vrårna. Hur de lyckas hålla sig undan dammsugaren vet jag inte, men de är nog smartare än man tror. Jag skjuter bara upp det genom att blogga lite innan jag drar igång.

Sval stämning i grannskapet

Det är svalt ute. Med stängda fönster kan man lockas att tro motsatsen, för jäklar vilket pangväder det är just nu. Fast så fort man sticker ut näsan så blir det tydligt att det på inga vis är sommar fortfarande och jag skulle inte bli förvånad om idag är kallare än det kommer vara på julafton. Men utomhus vill jag ändå inte vara idag, i alla fall inte i närheten. Det har blivit tjafs bland grannarna, om något litet som snabbt växte sig större. Jag vet inte vad som startade gruffet, men nu kan man inte ta ett steg utanför dörren utan att riskera att bli indragen i en allt annat än stimulerande konversation om någon grannes uppenbara (och banala) regelbrott. Någon som inte sorterar soporna ordentligt är enligt mig INTE ett bra samtalsämne ens första gången man tvingas ta del av det. Är det inte soporna så är det tvättstugan. Är det inte tvättstugan så är det någons katter som stör någon gammal dam om nätterna eller något annat lika viktigt för mig (och anddra) att få reda på. Gärna så detaljerat som möjligt och de flesta vägrar ge sig innan man tagit ställning i en fråga man inte har en tillstymmelse till åsikt i.

Vad som sedan händer kan jag bara gissa, men jag gissar att min eventuella åsikt i någon dylik fråga snabbt förvandlas till ett argument i grannens nästa diskussion om ihopvikta wellpapp-kartonger eller liknande. Vips så tror en annan granne att även jag har åsikter om deras avfall och går naturligtvis direkt till ytterligare en granne och ondgör sig över något jag gör fel. Fy fanken vad tråkig inställning vissa har, hur orkar man bekymra sig över såna småsaker ens? Det finns ju verkliga problem att lösa, både i närområdet och i stora världen. En icke ihopvikt äggkartong har marginell påverkan på miljön och jag tror att de som blir ilskna över sånt skulle må bra av att engegera sig i något som är på riktigt istället. Äta vegetariskt en gång i veckan eller välta en kossa beroende på vilken sida man har tagit i miljödebatten.

Låt soporna ligga kvar när de är slängda tack. Att vända ett sopkärl uppochner är INTE att räkna som att gräva efter bevis. Börja kompostera istället, då kan du vända sopor hur ofta du än orkar.

Kompost till huset

Frustrerad än en gång

Även denna gång är det frustration jag känner. Eftersom det ledde till en känsla av gnällighet sist så ska jag göra mitt yttersta för att undvika den vägen idag. Inte gnälla, det finns faktiskt fler saker att glädjas över än det omvända och det är var fokus borde ligga. Det borde det göra jämt, tänk vilken lycklig prick man hade varit då. Bara se det glada, positiva och bara, bara känna glädje. Det borde ju inte vara så svårt, utan ”bara” att skifta fokus. Fast det är inte så bara, det tror jag gäller de allra flesta och inte bara mig. Det är lättare sagt än gjort, de saker som irriteterar har ju en förmåga att dyka upp som tanke titt som tätt. Men kanske kan man medvetet tvinga sig till att inte fundera på dessa saker, och varje gång ett irritationsmoment dyker upp som tanke så får man manuellt byta fokus. Tänka på det som är glatt och se möjligheter där de finns istället för att fastna i grubblerier över problem och bekymmer. Det är ju rätt vanligt att själva grubblandet blir ett irriterande i sig själv, både för en själv och för de man har i sin närhet.

Så målet denna höst blir just det. Att inte grubbla i onödan. Att fokusera på det som gör mig glad och låta det som påverkar negativt segla vidare på något sätt. För nu är det höst på riktigt. Kallt som attan på nätter och morgnar och jag har fått skrapa rutorna på bilen ett par gånger redan. Det får agera som exempel över sådant som känns jobbigt i stunden men som man verkligen inte tjänar något på att fundera över när rutorna väl är skrapade. Så vill jag resonera kring allt som känns jobbigt, negativt eller som något omöjligt. Baby steps.

Jag börjar med det lilla steget att släppa alla negativa tankar. Sedan en kopp kaffe och nästa punkt på listan.

Träden är fina och färgglada. Fy fan vad positivt tänkt.

Hösten är här

 

Faktiskt frustrerad även idag

Precis som då jag startade den här bloggen är jag frustrerad idag. Jag sov dåligt, vaknade för tidigt för att vara lördag och har inte fått så mycket vettigt gjort på en hel dag. Småpysslat hemma och lyssnat på musik. Suttit en stund framför datorn och funderat på vad jag skall göra. Spelat lite spel som är så urtrista att jag vägrar nämna dem vid namn, jag borde veta bättre. Fast jag vet bättre så fastnar jag gång efter annan, bara det kan driva mig till vansinne. Jag ogillar att inte göra något om det inte är själva syftet. Men när jag tror att jag skall göra lite ”nytta” – typ betala räkningar eller kolla upp något viktigt jag har glömt – och inget händer blir jag uppenbarligen lite gnällig. Det är tonläget i detta inlägg, i alla fall känns det så.
Att gnälla är nästan det värsta som finns, och jag blir omedelbart medveten om att jag inte går med på det. Våga vägra gnälla som man säger. Gör man inte det så borde man säga det, skriva det och trycka upp banderoller med texten i fet OCH kursiv stil för att visa hur oerhört viktigt budskap det är.

Så istället för att riskera att fortsatt gnälla i bloggform så skall jag testa. Testa att ”göra ingenting” och se om jag även då gör det motsatta. Gör något alltså. Fine, så länge detta något inte är att gny och gnälla.

Hepp!

Det här inlägget publicerades 27 augusti 2022.

På gång att vinna stort

Jag spelar rätt mycket mer nu än jag gjorde förut. Jag har inte vunnit än, men jag känner på mig att det kommer ändras idag. Jag har aldrig haft tur i spel, fast just idag så bara måååååste jag vinna. Mycket. Mer än någonsin. Det i dig säger inte så mycket, min maxvinst bortsett från poker är nog under femhundringen. Då satsade jag antagligen lite drygt femhundra, så om det är en vinet eller inte är en definitionsfråga. Jag satsar inte så mycket pengar idag, men det hindrar inte optimisten från att flöda. Kreativiteten likaså, och nu väntar jag bara på att jag skall  bli väldigt sugen på att städa, tvätta och kanske fixa i trädgården. Sånt händer. Har jag hört ryktesvägen, jag har inte råkat ut för det fenomenen själv någon gång.
Men  varför skulle det inte kunna ske? Och varför inte samma dag som spelgudarna är fullt fokuserade på att blåsa tur i min riktning ?

Det här inlägget publicerades 4 juni 2022.

3-2-1

Jag är frustrerad just nu. Den frustrationen vill ut, och jag känner inget behov att ta ut den på någon annan. Det är taskigt, fegt och inget jag gör med flit längre. Jag gjorde ofta det när jag var yngre, men det ledde aldrig någonvart. Jag blev sällan på bättre humör, det tog massor av onödig tid och ibland skämdes jag ganska mycket i efterhand.

jag känner mig sjuk, men det kan vara allergi också. Det känns inte som om det beror på pollen, fast man kan inte vara säker. Jag hinner glömma på det år som går mellan allergisäsongerna. Men det är inte varför jag är frustrerad, även om det inte hjälper humöret på något vis. Jag är frustrerad över en mängd små, små saker som jag varken vill eller orkar skriva ut i klartext. Inte för att jag skäms över det, utan för att jag inte har lust att själv läsa det nästa gång jag skriver här. Det hände nyss, jag tänkte skriva på en annan blogg som startades av samma anledning. Men så började jag läsa lite, och vips så var jag på ännu sämre humör. Så jag startar en ny, och denna gång skall det inte finnas skäl för mig att irriteras av det jag skrivit, utan låta det hela vara något sånär neutralt även fast jag kokar inombords. Jag måste, måste, måste skriva. Annars finns risken att jag snäser åt folk jag tycker om, eller (något bättre) någon stackars kassörska på Coop eller Ica. Vad har de gjort mig? Inte ett dugg, och då är man bara en skitstövel som gruffar i kassan. Varför förstöra deras dag bara för att jag har ett kliande inre, ögon, näsa och själ? Just det, det finns inget skäl alls.

En riktig julklapp till läsarna

Jag känner mig tyvärr inte så mycket gladare av att skriva, men det var värt att pröva. Ofta blir jag på bättre humör av att skriva, fast jag vet aldrig i förväg om det kommer hjälpa. Idag gjorde det tyvärr inte det, jag är fortfarande lika sur och grinig som för fem minuter sedan. Men jag ger inte upp, jag lär återkomma och skriva mer senare. Idag eller nästa gång mitt humör brakar samman. Det sker inte så ofta, men jag hatar när det händer. Jag känner det u hela kroppen, och vet inget som kan lösa eller ta bort det effektivt nog. Inget realistiskt, men visst kan jag komma på saker som hade gjort mig lite gladare. Fast alla de sakerna hade gjort mig ännu gladare om de skett då jag var på bättre humör, så hur fantasifullt jag än ser på potentiella mood boosters så tror jag att det bästa är att fejka ett leende, gå till affären och köpa två paket cigg. Onyttigt, idiotiskt och inget som hjälper en redan svidande hals. Men att röka i ilska ger en falsk känsla av att göra något åt saken. Betoningen i den meningen ligger självklart på ”falsk”, men jag har ingen bättre idé. Så med de orden går jag och gör precis så, även fast jag vet att jag kommer hosta som en galning imorgon och övermorgon.

Vilken stämningshöjande post, jag är verkligen ett åskmoln idag. Det är jag inte ofta, men när jag är det så är jag verkligen en kaktus med så mycket taggar utåt att jag sticker mig själv.